Under Dansfilmsdagar 2026 visas 21 dansfilmer från 14 olika länder. Här kan du läsa mer om varje film.
SV: En dansfilm om att vilja berätta något viktigt. Om att vänta på vad som känns rätt. Om att dela något utan att säga något alls. Och om att känna sig nära någon man tycker om.
EN: A dance film about wanting to say something important. About waiting for what feels right. About sharing something without saying anything at all. And about feeling close to someone you care about.
Regi: Minna Elif Wendin
Land: Sverige/Sweden (04:00)
SV: West Sided Story är en kollagebaserad, framarbetad sammansättning av fakta, känslor som fakta, samt antirasistiska och dekoloniala positioneringar, placerade i en psykoanalytisk hinderbana + spa-ögonblick.
Ett lager på lager av bilder, ord, rörelse och enkla digitala effekter, utformat för att desorientera och samtidigt tydliggöra Sveriges mörka historia av vetenskaplig rasism och dagens problematiska förhållande till ras genom färgblindhetsideal, samt förnyade rasistiska och främlingsfientliga tendenser – och den därav följande höga minoritetsstressen.
Verket använder flera språk sammanflätade i ett ständigt föränderligt landskap, utformat för att skapa semiotiska störningar och leka med de arketyper som språket producerar, våra fördomar och våra goda intentioner.
EN: West Sided Story is a devised assemblage of facts, feelings as facts, & anti-racist & decolonial positionalities set within psychoanalytic assault course + spa moment. A layering of images, words, movement, & simple digital effects, designed to disorientate & elucidate Sweden’s dark history of scientific racism and current problematic relationship related to race colourblindness & renewed racist & xenophobic leanings, and consequential high minority stress. It uses multiple languages imbricated within an ever changing landscape designed to create semiotic disruption & play with archetypes that language produces, our prejudices & good intentions.
Regi: Robin Dingeman & Majula Drammeh
Land: Sverige/Sweden (07:14)
SV: Exscavation är en dansfilm där en dansare och en grävmaskin möts i en duett. Verket utforskar relationen mellan den mänskliga kroppen och maskinen, och hur båda samtidigt kan uttrycka både enorm kraft och finstämd känslighet. Filmen ger grävmaskinen ett slags liv och undersöker möjligheterna i mötet mellan människa och maskin ur ett posthumanistiskt perspektiv.
EN: Excavation is a dance film featuring a dancer and an excavator in a duet. The piece delves into the relationship between the human body and the machine, exploring how both can simultaneously embody immense power and delicate sensitivity. It breathes life into the excavator and explores the possibilities of the human-machine connection through a posthumanist perspective.
Regi: Ella Posti
Land: Finland (06:00)
SV: Geometry of Soviet Women är en gripande dansfilm av den estniska koreografen Keity Pook, inspelad i den övergivna textilfabriken Kreenholm från 1800-talet i Narva, Estland. Genom kraftfull koreografi gestaltar fyra danskonstnärer sovjettidens kvinnliga arbetares uthållighet och kamp. Fabriken, som en gång var en plats för tidigt feministiskt motstånd, bär på en historia som flätas samman med teman som arbete, trauma och trots.
Med ett djärvt musikaliskt verk av kompositören Nino Davadze står filmen som en stark handling av motstånd mot patriarkat, förtryck och historiens ekon. Den erbjuder en slående kommentar till kampen för frihet och förändring i dagens värld.
EN: Geometry of Soviet Women is a haunting dance film by Estonian choreographer Keity Pook, set in the abandoned 19th-century Kreenholm textile factory in Narva, Estonia.
Through powerful choreography, four dance artists embody the resilience and struggles of Soviet-era female workers. Once a site of early feminist resistance, the factory’s history intertwines with themes of labour, trauma, and defiance. With a bold score by composer Nino Davadze, the film stands as a poignant act of resistance against patriarchy, oppression, and the echoes of history, offering a striking commentary on the fight for freedom and change in today’s world.
Regi: Keity Pook
Land: Estland/Estonia (04:34)
SV: Vid Å gamla kyrka i Norrköping, Östergötland, undersöker VR-formatet relationen mellan kropp och rum. Det cirkulära perspektivet upplöser den traditionella distansen mellan betraktare och verk; koreografin är inte frontal utan situerad runt och i oss.
I dialog me ruinens arkitektoniska linjer. Kroppen förhåller sig till platsens materialitet snarare än att gestalta den. Här möts teknik och ruin som två tidslager: det digitala registrerar det historiska, medan koreografin prövar hur närvaro kan uppstå i ett rum präglat av frånvaro. Det digitala ögat fångar det som redan håller på att försvinna. Kroppen blir en tillfällig pelare i ett rum utan tak. Rörelsen är både sårbar och nödvänmdig för att ge form åt det som annars bara är vind, ljus och minne.
EN: At Å gamla kyrka in Norrköping, Östergötland, the VR format explores the relationship between body and space. The circular perspective dissolves the traditional distance between viewer and work; the choreography is not frontal, but situated around and within us.
In dialogue with the architectural lines of the ruin, the body relates to the materiality of the site rather than representing it. Here, technology and ruin meet as two layers of time: the digital registers the historical, while the choreography tests how presence can emerge in a space marked by absence. The digital eye captures what is already in the process of disappearing. The body becomes a temporary pillar in a roofless space. The movement is both vulnerable and necessary to give form to what would otherwise be only wind, light, and memory.
Regi: Cynthia Botello
Land: Sverige/Sweden (05:44)
SV: Kielo har svårt att sitta still i klassrummet. Hon tar en paus och ger sig ut i sin fantasis korridorer.
EN: Kielo finds it hard to sit still in class. She takes a break venturing into the corridors of her imagination.
Regi: Janina Rajakangas, Sinem Kayacan
Land: Finland (04:00)
SV: Frames of Kasi: A Pantsula Chronicle är en levande, visuellt driven kortfilm som använder geografin i Alexandra, Johannesburg, som sin centrala historiska text. Genom att rikta kameran mot townshipens mest betydelsefulla platser följer filmen den trotsiga och stilmedvetna framväxten av dansstilen Pantsula.
Den visar hur disciplinen, modet och det intrikata fotarbetet som föddes under en historisk epok fortfarande präglar och driver modern sydafrikansk streetkultur, och gör dansarens kropp till ett levande arkiv över ett samhälles motståndskraftiga anda.
EN: Frames of Kasi: A Pantsula Chronicle is a vibrant, visually-driven short film that uses the geography of Alexandra, Johannesburg, as its central historical text. By focusing the lens on the township's most meaningful landmarks, the film traces the defiant and stylish genesis of the Pantsula dance movement. It reveals how the discipline, fashion, and intricate footwork born in a historical era continue to define and drive modern South African street culture, making the body of the dancer a living archive of a community's resilient spirit.
Regi: Sello Chauke
Land: Sydafrika/South Africa (05:31)
SV: Swans never die är ett videodansverk som samlar en inre gestaltning av svanens metafor tolkad i en modern kontext; här är svanen en subjektiv bild av skönhet, förknippad med kontemplationens värld och förvandlingen till en förändrad tid och rumslighet. Att börja om, att finna en tom plats att börja om på.
EN: Swans never die is video dance work that collects the interiorization of the metaphor of the swan interpreted in a modern key; here the swan is a subjective image of beauty, linked to the world of contemplation and the transformation into an altered time and space. Starting over, finding a blank space to start over.
Regi: Luca Di Bartolo, Ivonne Bello
Land: Italien/Italy (03:11)
SV: NUVEM är ett screendance-verk skapat med point cloud-teknik, som utforskar gränserna för form och närvaro i det digitala rummet. Utspridda punkter dras mot varandra likt svävande partiklar, styrda av osynliga krafter som formar dem till flyktiga kroppar — molnkroppar som uppstår och löses upp i ständig mutation.
Verket bygger upp ett sinnligt landskap där rörelsen inte bara är koreografisk, utan också magnetisk. Som om de hålls svävande av ett osynligt magnetfält bjuder NUVEM in betraktaren att försjunka i detta förtunnade universum, där kroppens konturer är föränderliga och tiden vecklar ut sig i långsamma, kontinuerliga förvandlingar.
EN: NUVEM is a screendance piece created using the point cloud technique, exploring the boundaries of form and presence within digital space. Dispersed points are drawn to each other like suspended particles, guided by invisible forces that shape them into ephemeral bodies — cloud-bodies that emerge and dissolve in constant mutation.
The work constructs a sensory landscape where movement is not only choreographic, but also magnetic. As if held in suspension by an unseen magnetic field, NUVEM invites the viewer to immerse themselves in this rarefied universe, where the body’s contours are volatile and time unfolds in slow, continuous transformations.
Regi: Diogo Angeli, Daniela Gatti
Land: Brasilien/Brazil (05:05)
SV: Joaquim är en döv dansare i kompaniet Singulier Pluriel. Filmen låter oss fördjupa oss i hans sensibilitet genom att utforska hans relation till rytm och dans, grundad i beröring och syn.
EN: Joaquim is a deaf dancer with the Singulier Pluriel company. The film immerses us in his sensitivity by exploring his relationship to rhythm and dance based on touch and sight.
Regi: Victoria Toczek
Land: Frankrike/France (03.37)
SV: Det uppskattas att 1 av 50 kanadensiska barn under 17 år har en diagnos inom AST (autismspektrumtillstånd), ett tillstånd som påverkar kommunikation och samspel med andra.
Den korta dansfilmen Weirdo Schmerido, regisserad av Marites Carino och koreograferad och framförd av Emmanuelle Lê Phan, är inspirerad av neurodiversitet. I denna kreativa värld förvandlas nervösa beteenden som triggas av social ångest till oväntad koreografi, och olikhet hyllas istället för att förlöjligas.
EN: It is estimated that 1 in 50 Canadian children under the age of 17 have a diagnosis of ASD (Autism spectrum disorder), a condition which affects communication and relating to others. The short dance film Weirdo Schmerido, directed by Marites Carino and choreographed and performed by Emmanuelle Lê Phan, is inspired by neurodiversity. In this creative world, nervous behaviours triggered by social anxiety metamorphose into unexpected choreography, and difference is applauded instead of mocked.
Regi: Marites Carino
Land: Kanada/Canada (05:00)
SV: ROSETTE spelades in på Mälsåker slott, ett barockslott på Selaön i Mälaren hösten 2021. Jannine Rivel och Kristina Hanses dansar i improvisaton i ett rum på slottet. Rivel bär en stor rosa rosette. Från pianot hör vi Puccinis smäktande O mio babbino caro spelad av Fredrik Hermansson.
ROSETTE är gjord till minne av Jannine Rivels faster, cirkusdrottningen Paulina Andreu Rivel Schumann, som arbetade med hästar på cirkus i Köpenhamn. Hon blev 99 år och gick bort hösten 2020 i sviterna av covid i Cubelles, Spanien. -I ett av hennes hästnummer dansade hon med en rosette, därav både titeln och den rosa rosetten som jag har på mig i filmen, berättar Rivel.
EN: ROSETTE was filmed at Mälsåker Castle, a Baroque castle on Selaön in Lake Mälaren, in the autumn of 2021. Jannine Rivel and Kristina Hanses dance in improvised movement through the castle’s rooms. Rivel wears a large pink rosette. From the piano, we hear Puccini’s yearning O mio babbino caro, performed by Fredrik Hermansson.
ROSETTE was created in memory of Jannine Rivel’s aunt, the circus queen Paulina Andreu Rivel Schumann, who worked with horses in a circus in Copenhagen. She lived to be 99 and passed away in the autumn of 2020 from complications related to COVID, in Cubelles, Spain.
“In one of her horse acts, she danced with a rosette — hence both the title and the pink rosette I wear in the film,” Rivel explains.
Regi: Jannine Rivel
Land: Sverige/Sweden (03:36)
SV: I denna duett utforskar ett par närhet genom rörelse och söker sätt att komma närmare varandra, både fysiskt och mentalt. Hur kan man återuppleva eller återvända till ett möte med den andre? Ett möjligt svar: rope flow.
Andreia och Miro omtolkar denna träningsform för att söka kontakt, vilket resulterar i en fysisk duett där de båda strävar efter att hålla två tunga rep i ständig rörelse. Det lekfulla som uppstår ur detta innebär både risk och fysisk ansträngning, men jakten på en gemensam rytm driver dem att fortsätta.
EN: In this duet, a couple explores closeness through movement, seeking ways to come closer both physically and mentally. How can one (re)encounter the other? One possible answer: rope flow. Andreia and Miro reinterpret this workout trend to seek connection, resulting in a physical duet where the performers strive to keep two heavy ropes constantly in motion. The play that arises from this endeavor involves risk and physical exertion, yet the pursuit of a shared rhythm motivates them to persevere.
Regi: Astrid De Haes, Brecht Van Vliet, Jonathan Van Hemelrijck
Land: Belgien/Belgium (08:06)
SV: xxx
EN: xxx
Regi: Hannah Johnston
Land: Kanada/Canada (00:58)
SV: Tar är en experimentell animation skapad direkt under kameran med verkliga hårstrån. På persiska har ordet tar en dubbel betydelse: både ett hårstrå och ett traditionellt iranskt stränginstrument. I detta symboliska samspel stormar en rasande tusenfoting in i en ung flickas inre värld och krossar musikinstrument. Mitt i kaoset och dissonansen träder den sköra tonen från taren fram och öppnar ett bräckligt rum för förvandling.
EN: Tar is an experimental under-the-camera animation crafted with real strands of hair. In Persian, the word tar carries a dual meaning: both a strand of hair and a traditional Iranian string instrument. Within this symbolic interplay, an enraged centipede storms a young girl’s inner world, shattering musical instruments. Amid the chaos and dissonance, the delicate sound of the tar emerges, opening a fragile space for transformation.
Regi: Fariba Farzanfar
Land: Tyskland/Iran Germany, Iran, Islamic Republic of (05:00)
SV: Ett platsspecifikt screendance-verk inspirerat av Donna Haraways regenerativa politik för att leva tillsammans i en värld med flera arter.
EN: A site-specific screendance work inspired by Donna Haraway's Regenerative Politics for living together in a multi-species world.
Regi: Ana Baer, Rocio Luna
Land: Mexico & USA (05:00)
SV: Berättelserna vi bär, berättelserna vi berättar… Varje dag blir en del av vår historia.
EN: Stories we live, stories we tell... Everyday is our story.
Regi: Helena Jonsdottir
Land: Island/Sverige, Iceland/Sweden
SV: Elenas händer dansar i köket medan hon lagar sin fantastiska lasagne.
EN: Elena's hands dance in the kitchen, while she cooks her marvelous lasagne.
Regi: Vittorio Caratozzolo
Land: Italien/Italy
SV: En äldre kvinna kickstartar dagen genom att förvandla sin morgonrutin till ett disko-dansparty.
EN: An elderly woman kick-starts the day by transforming her morning routine into a disco dance party.
Regi: Taney Basinger
Land: USA
SV: En breakdansare går sönder...bokstavligen talat
EN: A breakdancer breaks...literally.
Regi: Dawn Westlake
Land: USA (04:05)
SV: En dans från ett kalhygge. Om att sörja skogen och vilja vattna allt det torra. Att söka mykorrhizan igen och luta sig mot evighetsträden.
Not: Hänsynsträd är levande träd som lämnas kvar av naturhänsyn vid slutavvärkning. Dessa är viktiga för många skogslevande arter och avsikten är att de ska lämnas kvar tills de dör och bryts ner på naturligt sätt.
EN: A dance from a clearcut. About mourning the forest and wanting to water all that is dry. To seek mycorrhiza again and lean on the trees of eternity.
Note: Conservation trees are living trees that are left behind out of consideration for nature during final felling. These are important for many forest-dwelling species and the intention is that they should be left until they die and decompose naturally.
Regi: Amanda Billberg/Erika Hallström
Land: Sverige/Sweden (05:44)